Fängelse för bokföringsbrott och penningtvätt. Stockholms tingsrätt har dömt en man till två år och sex månaders fängelse för grovt bokföringsbrott och grov näringspenningtvätt. Enligt domen så är det bevisat att mannen har använt ett bolag som verktyg i ett omfattande penningtvättsupplägg. Stora summor pengar har slussats genom verksamheter utan egentlig affärsverksamhet. Upplägget byggde på att mannen med hjälp av annan persons bankID kontrollerat bolagets betalningsmedel för att möjliggöra transaktioner som dolde pengarnas ursprung. – Jag kan konstatera att domstolen gick på min linje och gav fullt bifall till samtliga yrkanden, säger Nils Råby. Han är statsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten genomförde tidigare i höst ett tillslag i Stockholm, där två personer greps och omkring tre miljoner kronor togs i beslag från de inblandade bolagens konton. Enligt utredningen misstänks totalt över 100 miljoner kronor ha slussats genom bolagen mellan januari 2024 och oktober 2025, trots att de saknade verklig verksamhet. Utredningen mot den andre mannen pågår. Tillvägagångssättet är enligt Ekobrottsmyndigheten välkänt och bidrar till både snedvriden konkurrens och stora förluster för det allmänna. – Den här typen av brottslighet gör att miljontals kronor aldrig når statskassan och skapar en osund konkurrenssituation, säger Nils Råby. Förutom fängelse meddelas även mannen näringsförbud i fem år. Bolaget som mannen kontrollerat åläggs att betala en företagsbot om 4 miljoner kronor. ###### Läs mer: * Misstänkt penningtvätt i flera företag ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Är de svenska dataspelsbolagen USA-ägda? Flera av de stora svenska dataspelsföretagen är USA-ägda. US-amerikanska Microsoft äger Mojang AB och via Activision Blizzard också King.com Ltd som har en filial i Sverige. Electronic Arts (EA) äger Digital Illusions CE AB (DICE) som äger EA Digital Illusions CE AB (EA Dice). Ägare av Electronic Arts (EA) är riskapitalbolaget Silver Lake, riskkapitalbolaget Affinity Partners (Donald Trumps svärson Jared Kushner) och Saudiarabien. Toca Boca AB ägs av kanadensiska Spinmaster. Exertis Ztorm ägs av ett brittiskt riskkapitalbolag vid namn Aurelius. Danska Egmont är ägare av Avalanche Studios Group via Nordisk Games A/S. Ägare av G5 Entertainment AB är främst diverse holdingbolag i skatteparadis och pensionsfonder. Störste ägare är ett bolag på Cypern som ofta används när ägarförhållanden ska döljas. Det är vanligt att ryska medborgare har bolag på Cypern för det ändamålet. Två ryssar som dock bor i USA återfinns ocks i bolagets styrelse. Kinesiska Tencent äger Sharkmob AB via ett nederländskt dotterbolag. Dessutom är Tencent minoritetsdelägare i Paradox Interactive. Huvudägare är VD Fredrik Wester. Huvudägare i Embracer Group som äger flera olika spelutvecklare och dataspelsföretag är Lars Wingefors. Ubisoft Entertaiment AB (Ubisoft Massive) ägs av ett franskt dataspelsföretag som heter Ubisoft och ägs av familjen Guillemot. Ägare av Embark Studios är koreanska Nexon Co Ltd som har koreanska investmentbolaget NXC som huvudägare via japanska bolaget Nexon Japan. Den koreanska staten verkar vara huvudägare i NXC än så länge men ett rykte som finns är attt Tencent vill köpa deras aktier . ###### **Största dataspelsbolagen 2024/2025 (omsättning i Sverige MSEK)** 1. King 7 636 2. Mojang 3 530 3. Paradox Interactive 2 215 4. Embracer Group 1 792 5. EA DICE 1 760 6. Exertis Ztorm 1 440 7. Toca Boca 1 438 8. Avalanche Studios Group 1 255 9. G5 Entertainment 1 135 10. Sharkmob 1 052 Siffrorna för omsättning är för helår 2024 samt brutna 24/25. Nyckeltalen för Embracer Group redovisas grupperat för svenska dotterbolag. ###### **Största dataspelsföretag 2024/2025 (antal anställda i Sverige)** 1. Ubisoft Entertainment 735 2. EA DICE 730 3. King 714 4. Embracer Group 503 5. Paradox Interactive 480 6. Avalanche Studios Group 473 7. Embark Studios 343 8. Sharkmob 323 9. Toca Boca 207 10. Mojang 192 När det gäller personal från Embracer Group, Avalanche Studios Group, Toca Boca, samt Mojang är från deras respektive senaste redovisningsperiod. Nyckeltalen för King är från 2023. Samtliga redovisas på koncernnivå i Sverige. Om vi titar på ett antal företag som är lite mindre så ägs Hazelight av Josef Fares. Machinegames ägs av Microsoft. Av de största dataspelsbolagen är de flesta utlandsägda. De är dock i huvudsak inte USA-ägda även om tre av de största bolagen är det. US-amerikanska Microsoft och Electronic Arts (EA) samt kinesiska Tencent är de företag som har störst inflytande över den svenska dataspelsbranschen tillsammans med franska Ubisoft, Lars Wingefors och FredriK Wester. Källor: Bolagens hemsidor, allabolag.se ###### Läs mer: * De svenska dataspelsbolagen och dataspelen ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Samtida marxister. Tidskriften Röda Rummet har publicerat en mängd artiklar om samtida marxister och dessutom sammanställt antologin ” _Samtida marxistisk teori”. _Jag har publicerat 10 kommentarer av Johan Lönnroth till några av artiklarna i antologin. Dessutom har jag publicerat ytterligare några inlägg om samtida marxister på min blogg samt länkar till en mängd artiklar i Röda Rummet och på andra håll av samtida marxister som finns i antologin men som Johan Lönnroth inte skrivit om. Förutom Röda Rummet finns det dessutom några andra tidningar som publicerar teoretiska artiklar av nutida marxister. Det är Fronesis som publicerar en del av sina artiklar på nätet och Clarté. Det finns också nån enstaka artikel av detta slag i Brand på nätet. Guldfiske (Mathias Wåg) och httpster (Jesper Nilsson) gör det på sina bloggar vilket jag återkommer till i ett separat inlägg. Även Parabol publicerar ibland någon teoretisk marxistisk artikel då och då. Dessutom finns Marxistarkiv och Marxists.org samt Röda Rummet och SP:s arkiv. ##### Clarté Clarté är den tidning vid sidan av Röda Rummet som publicerar med marxister och artiklar om marxister och marxism på nätet. ###### I Clarté (på Clartébloggen) finns några artiklar av Mats Alexandersson: * Tekniken, vänstern och kapitalismens utveckling – del 1 * Tekniken, vänstern och kapitalismens utveckling – del 2 * Tekniken, vänstern och kapitalismens utveckling – del 3 * LO påvisar reformismens omöjlighet Alexandersson är också publicerad i nättidningen Parabol. ###### En annan marixst som publicerats i Clartébloggen är Rune Nilsson: * Sitta titta eller ge sig på? Om marxism och aktivism * Feuerbach och Marx Rune NIlsson har också publicerats på Lindelöf.nu: * De franska utopisterna (I) * De franska utopisterna (II) * De franska utopisterna (III) * De franska utopisterna (IV) * Jenavägen – Herder, Hegel, Schiller, Marx och Romantiken ###### Benny Andersson är en annan marxist som skrivit flera artiklar på Clartébloggen: * Friedrich Engels på gott och ont * Politisk marxism * En nationalmyt punkteras * Feodalismen som försvann * Chibber om klassmedvetandet. Om Vivek Chibber. Skriven tillsammans med Niklas Eriksson. ###### På Clartébloggens finns också: * Viola Bao och John Hörnquist, Marxismens blinda fläck * Erik LIndman Mata, Inte var Marx främmande för utopin * Kerstin Stigsson, Har Marx fel om trasproletariatet? * Mathias Wåg, En kättersk sort. Om Mario Tronti. * Vivek Chibber, Rädda klassbegreppet från den kulturella vändningen * Jonah Birch, Vivek Chibber om hur talar de undre? * Kenneth Lundgren, Vilse i den marxistiska ekonomin * Anders Ramsay, Kullerbyttor om Kapitalet * Åke Kilander, Monopolkapitalet – Bellamy Fosters nyutgivna bok * Martin Oskarsson, Marxs mervärdeslära * David Zachariah, Bra vägvisare på villospår. Om Michael Heinrich. * Magnus Nilsson, Dogmernas eller stallbackens Marx * Niclas Andrén, Antonio Gramsci – revolutionära tankar om tänkandet * Niclas Andrén och Ulf Karlström, Människan i centrum – ett marxistiskt alternativ till veganismen Som vi ser publicerar Clarté i stort sett bara svenska författare. Det är mycket om Marx och marxism. Ganska lite om och av ledande samtida marxister. ##### Fronesis Fronesis publicerra bara en mindre del av sina artiklar på nätet. I olika nummer finns artikalr av Vivek Chibber, Erik Olin Wright, Michael Heinrich, Perry Anderson, Michael Hardt, Antonio Nergi, Slavoj Zizek, Alex Callinicvos, Immanuel Wallerstein och flera andra marxister varav några finns i antologin ” _Samtida marxistisk teori”._ Få av dem är tillgängliga på nätet. * Vanja Carlsson, Maryam Fanni och Carl Wilén, Jämlikhetsbacklash och socialistisk draksådd * Hannah Ohlén Järvinen, Carl Wilén och Johan Örestig, Revolutionen mellan det förflutna och framtiden * Johan Örestig, Konsten att tänka revolutionen – En dialektisk läsning av Hannah Arendts »On Revolution« * Erik Olin Wright, Att förstå klass * Per-Anders Svärd, Kast, klass, kamp * Läs kapitalet igen * Anders Ramsay, Marx? Vilken Marx? * Sven-Eric Liedman, Engelsismen * Intervju med Beverley Skeggs, av Sofie Tornhill och Katharina Tollin: Om moralismens ekonomi och arbetarklassens värdighet * Immanuel Wallerstein: Övergångens tidsålder * Adam Arvidsson: Kapitalismen efter det moderna samhället – en introduktion till Antonio Negri och Michael Hardts »Empire« * Antonio Negri (intervju): ”Att tala om anti-globalisering är ren idioti” * Anders Kalat, Slavoj Zizek och kristendomens politiska radikalitet * Anders Kalat och Camilla Lundberg, Politisk identitet och antagonism: klass, kön och etnicitet * Klas Gustavsson, Negri, Sinisi och den politiska ekonomin * Antonio Negri, Keynes och den kapitalistiska teorin om staten * Gunnar Hansson, Gillesocialismen och Cole * Gunnar Hansson, Wigforss och industriell demokrati * Utdrag ur protokoll från Sveriges Socialdemokratiska Arbetarepartis kongress 1920 Industriell demokrati * Klas Gustavsson, Antonio Gramsci ##### Tidningen Brand Också tidningen Brand publicerar en del av deras artiklar på nätet. Men de flest är inte intressanta i detta sammanhang, * Helena Hägglund intervjuar John Hörnquist, En ny internationalism: kampen för världen och vänstern ##### Parabol Även Parabol publicerar en del artiklar av och om samtida marxister. Då det är en nättidning publiceras allt enbart på nätet. * Daniel Ankarloo, Nya begär efter marxism * David Elgindy-Johnsson, Fram för den österländska marxismen * Kerstin Eldh, Althusser skadade marxismen * Maurizio Lazzarato, Hardt och Negri förstod sig inte på krig * Alf Hornborg, Var Marx en nerväxtkommunist? Recension av Kohei Saitos bok _Marx in the Anthropocene_ * Andreas Malm, Jag hängde Lenin i ett rep – nu är jag leninist ###### Läs mer: * Fler marxister som presenteras i boken Samtida marxistisk teori * Samtida marxistisk teori i tidskriften Röda Rummet * Marxistisk kulturgärning ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Hur är det med det kustnära fisket? Läser en artikel om det kustnära fisket I Göteborgs-Posten._Min farfar är en av de sista fiskargubbarna är rubriken_. Vacker att läsa men med en del felaktigheter och missuppfattningar. Skriven av ett barnbarn till en fritidsfiskare som en gång i tiden varit yrkesfiskare. Förmodligen har den gamle mannen kvar sin yrkesfiskelicens trots sin avsevärda ålder på 93 år. Det kan i sin tur innebära att en ung person som vill bli yrkesfiskare kan nekas licens på grund av att det finns för många personer med yrkesfiskelicens för just det fiske det handlar om. Kort sagt kan den gamle fiskargubben i praktiken vara ett hinder för ett modernt kustfiske. Så vida det inte handlar om att den gamle mannen har ett tillstånd att fiska ål. För några nya tillstånd för ålfiske utfärdas inte. Fritidsfiske av ål är inte tillåtet. Ålfiske kräver tillstånd för yrkesfiske. ##### Västkusten Också västusten beskrivs. Då berättas om en kustfiskare som slutat med fisket och säljer sin redskap. Och det finns fler av dem på Västkusten än någon annan stans i Sverige. Det finns också fler aktiva kustfiskare än någon annnan stans i Sverige. De flesta fiskar med bottentrål efter krfta och räka. Eller så fiskar de med bur efter kräfta. En del fiskar med garn eller krokredskap som pilk och dörj. De som är kusfiskare klarar sig allmänhet bra. Men teknisk utveckling och brist på fis inne i fjordarna har gjort dem färre. Mycket få fiskar därför inne i de bohuslänska fjordarna. Där är det förbjudet att tråla (med två undantag, räkor i Kosterfjorden och Gullmarsfjorden) och på sina håll är det helt förbjudet att fiska eller förbjudet att fiska vissa arter. Det finns för lite fisk i fjordarna. Förmodligen på grund av för hårt fiske på 1980-talet och miljförstörande utsläpp på 1970-talet. ##### Östersjön Och sillbeståndet i centrala (östra) Östersjön har varit lika stort i 30 år. Det är lika stort som på 1990-talet. Inte mindre än nånsin. Och de stora trålarna som trålar precis utanför kusten vilket påstås i artikeln finns inte verkligheten. De får nämligen inte tråla precis utanför kusten. De stora trålarna fiskar i huvudsak skarpsill mycket längre ut och de bedriver inget riktat fiske på sill. Dessutom har de en egen kvot medan kustfisket fiskar på en särksild kustkvot. 4 sjömil från kusten finns det dock trålare. De flesta av dem är små och ägs av kustfiskare som landar sin fisk i Simrishamn eller i Nogersund. De hör hemma på orter längs kusten i Skåne och Blekinge. Och den lokala delikatessen på julbordet som inte finns längre är i detta fall ål. För det lilla samhället Valje på gränsen mellan Blekinge och Skåne ligger på den så kallade ålakusten. Och orsaken till att ålen inte finns är mycket oklar. Det kan vara gifter, det kan var avattenkraftsdammarna och vattenkraftverken, Det kan vara överfiske under ålens väg till Sverige. Faktum är att ingen riktigt vet. Men klart är att det inte borde fiskas nån ål alls. ##### Antalet kustnära fiskare Och att det bara skulle finnas 49 småskaliga yrkesfiskare längs hela den svenska kusten som är 2 300 kilometer är bara dumheter. Enbart i Norrbotten finns del fler än så. Och på Västkusten finns det helt klart många fler än så. Verkligheten är att det enligt Uppdrag Granskning finns 49 kustfiskare som inte fiskar med trål och som tjänar så mycket att det anses att de kan försörja sig på fisket på sträckan mellan Simrishamn och Skellefteå. I Sverige fanns det totalt 902 fiskebåtar med yrkesfiskelicens den 31 december 2024. 779 av de båtarna var under 12 meter långa. Kustfiskebåtar kan vara upp till 24 meter långa idag så antalet kustfiskebåtar är fler än 779. 692 båtar fiskar med passiva redskap. och 210 fiskar med aktiva redskap (flyttrål, bottentrål, snörpvad, snurrevad).Det finns bara 21 båtar som är längre än 24 meter. 14 av dem är pelagiska trålare som fiskar med flyttrål. Detta är dessa båtar som kallas stora trålare. 3 av dem är regionala trålare i Östersjön. Och slutligen. Det är inte makabert att sill blir till fiskfoder. Det är ju det normala. De flesta fiskar äts av andra fiskar. ### Dela detta: * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på WhatsApp (Öppnas i ett nytt fönster) WhatsApp * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Landshövdingehusen finns inte bara i Göteborg. Att landshövdingehus bara skulle finnas i Göteborg är något som många människor tror och det är också vad som skrivs i många recensioner av eller artiklar om boken _Landshövdingehus: typiskt göteborgskt!_ Författare till boken är Claes Caldenby och de många fotona har tagits av Krister Engström. Boken är intressant och vacker och har med nästan alla områden som fortfarande har landshövdingehus i Göteborg och Mölndal. Fast några områden har de missat. Eller så har jag missat att de faktiskt är med. Det största området som inte finns med är Almedal där det finns flera kvarter med landshövdingehus. Inte heller verkar Sannegården vid Lundby nya kyrka finnas med. Där finns det två kvarter. De har också missat områden med flera landshövdingehus som Brantdala kring Övre Viktoriagatan och områden med få eller enstaka landshövdingehus som Färjestaden (minst ett hus) och att det finns ett hus kvar i Annedal. I boken finns Krokslätt i Mölndal (Sörgården) och de kvarvarande landshövdingehusen i Getebergsäng/Burås (Norra Krokslättsgatan) med men inte landshövdingehusen vid Krokslätts Parkgata (de så kallade 50-husen) som är byggda som solgårdar, dvs de är föregångare till de rappade funkishusen som utgör större delen av Göteborgs solgårdar (barnrikehus). Dess hus är idag i huvudsak inklädda hela vägen med plåt och tilläggsisolering, både stenvåningen och trävåningarna, Eller så är stenvåningen klädd med träpaneler. Den typen av landshövdingehus finns det också några stycken av i Kallebäck som inte heller verkar finnas med. De husen är inte inklädda med plåt. Dessutom finns det några i Rambergsstaden som beskrivs i boken. ##### Landshövdingehus i andra städer Landshövdingehus Järven 5, Trollhättan. Bild: Boberger Licens:CC BY-SA 4.0 Förutom i Mölndal och Göteborg finns också landshövdingehus i Lysekil, Vänersborg och Trollhättan (1 fastighet). Det är naturligt att de finns i Lysekil som låg i Göteborgs- och Bohuslän precis Göteborg och Mölndal. Vänersborg och Trollhättan tillhörde däremot Älvsborgs län vilket gör det hela lite underligare. Burmanska huset, Vänersborg. Bild: Erik Björnänger Licens: CC-BY-SA Det falska påståendet om at landshövdingehusen bara finns i Göteborg förs exempelvis fram i Tidningen Arkitekten som borde veta bättre. Och Claes Caldenby accepterar påståendet som sant i samma artikel. Landshövdingehus Lysekil. Skärmdump från Google Maps Det finns också en slags landshövdingehus i exempelvis Vänersborg, Uddevalla och Örebro där trävåningarna dock är reveterade, dvs klädda med puts. Kansk finns sådan landshövdingehus eller vanliga ladshövdingehus även på andra ställen som jag inte känner till. ###### Läs mer: * Landshövdingehusen * Områden med landshövdingehus i Göteborg ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Vapenbrott i Nykvarn. Södertälje tingsrätt har dömt fem unga män för vapenbrott. Det ska tillsammans och i samförstånd innehaft en automatkarbin. Tre av männen dömdes för grovt vapenbrott och två för brott av normalgraden. Åklagaren väckte åtal för grovt vapenbrott genom att männen tillsammans och i samförstånd haft en automatkarbin bl.a. på nyårsnatten 2023/2024. Några av männen sköt med vapnet medan andra lät sig fotograferas när de höll i det. Bevisningen har till stor del utgjorts av foton och filmer, som hittats i olika mobiltelefoner. Tingsrätten fann att samtliga åtalade hade uppsåt. Vap­net var äkta och deras befattning med vapnet utgjorde inne­hav i vapenlagens mening. Detta även i de fall som det varit fråga om ett kortvarigt poserande. Vid bestämmandet av straffen spelade det stor roll hur gamla männen var vid gärningstillfället och hur deras befattning med vapnet såg ut. Detta ledde till att påföljderna varierar från skyddstillsyn i förening med fängelse en månad till fängelse i fyra år och fyra månader. I målet har det också varit av betydelse om innehavet varat till den 1 januari 2024, då nya skärpta straffska­lor för vapenbrott trädde i kraft. ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Utsläppen minskar men ekonomin växer. Det är fallet i ett 30-tal av världens länder. Genom historien har mänskligheten stått inför en ekvation med två delar: goda liv för människor som lever i dag, och bevarade möjligheter för kommande generationer och andra arter. Fram till nyligen har framsteg på ena sidan nästan alltid inneburit försämringar på den andra. Under tusentals år var miljöpåverkan låg men livsvillkoren hårda. Hälften av alla barn dog innan puberteten i samhällen från Romarriket till kejsartidens Kina och medeltida Japan. Samma mönster syns i både forntida och moderna jägar-samlarsamhällen. Mödradödligheten var hög, maten osäker och livslängden kort. De senaste århundradena har mänskligheten gjort enorma framsteg. * Barnadödligheten har fallit från 50 till 4 procent globalt * Extrem fattigdom har minskat från 75 till 10 procent * Andelen som kan läsa har ökat från 12 till 87 procent Men framstegen har haft ett pris. Energin som drivit utvecklingen har uteslutande kommit från kol, olja och gas. Jordbruket som föder världens befolkning använder halva jordens beboeliga yta och är den främsta orsaken till avskogning och förlust av biologisk mångfald. Men nytt är att tekniken börjat bryta detta mönster. Billig solenergi och vindkraft har gjort att ren elektricitet kan konkurrera med fossil. Länder som Danmark får nära 70 procent av sin elektricitet från solenergi och vindkraft. Även låginkomstländer bygger ut fri energi i snabb takt. Data visar att kopplingen mellan ekonomi och utsläpp redan brutits i många länder. Sverige ökade sina inkomster per person med 5 procent mellan 2005 och 2020 samtidigt som koldioxidutsläppen per person minskade med 44 procent. Liknande mönster syns i Finland, Danmark, Storbritannien, Tyskland och ett trettiotal andra länder. ##### Luftföroreningar Världen har också passerat toppen för flera typer av luftföroreningar: * svaveldioxid * kväveoxider * kolmonoxid * sot De har alla börjat minska globalt efter att ha ökat i över ett sekel. Kina minskade sina luftföroreningsnivåer med två tredjedelar på ett decennium, vilket väntas ge invånarna i städer som Beijing flera extra levnadsår. Inom jordbruket syns liknande trender. Kinas gödselanvändning toppade 2014-2015 och har sedan dess minskat, samtidigt som skördarna fortsatt öka. Precisionsodling gör det möjligt att använda näring där den behövs och undvika slöseri. Att utvecklingen går åt rätt håll betyder inte att problemen är lösta. Fem miljoner barn dör fortfarande varje år. De flesta av orsaker som går att förebygga. 300 000 kvinnor dör i barnsäng årligen. Hundratals miljoner går hungriga. Miljontals dör i förtid av luftföroreningar. Tre påståenden är sanna samtidigt: världen är hemsk, världen är bättre än förr, och världen kan bli mycket bättre. ##### Vad har det för betydelse? Insikten att välstånd och miljöhänsyn kan gå hand i hand förändrar spelreglerna för politiska beslut. En kommun som investerar i solenergianläggningar eller energieffektivisering behöver inte nödvändigtvis välja mellan lokala jobb och klimatmål. En familj som skaffar elbil eller solpaneler kan både sänka sina kostnader och sin miljöpåverkan. Möjligheten finns, men den kräver aktiva val om investeringar, politik och resurser. **Growsverige** Ursprungligen publicerat på Growsverige. Något redigerad och anpassad til formatet på denna blogg vid publiceringen här. #AS ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Tre misstänkta för mord i Oxie. Sent på kvällen den 12 december mördades en man i en bil på Panelgatan i Oxie. Bilen och mannen hittades dock i Hindby. Vid skjutningen fanns fyra personer i bilen, en grå Audi. Den skjutne mannen satt i baksätet. Den avlidne 21-åringen släpptes nyligen från ett fängelsestraff för ett våldsamt rån tillsammans med sin dåvarande flickvän. En av de som överlevde skjutningen var troligen den tilltänkta måltavlan. De handlar om en 23-årig man som är djupt förankrad i Malmös undre värld. Enligt uppgifter i media ska han ha många fiender. Den grå Audin är också kopplad till honom. Skotten som dödade mannen sköts sannnolikt från ett annat fordon. Ganska snart greps en 12-årig pojke som misstänkt för mordet. Han har omhändertagits av socialtjänsten. Enligt uppgifter i media ringda han själv till polisen och angav sig själv. – Brottsrubriceringarna är ett mord och tre försök till mord. Det pågår en utredning där en underårig person har hörts om sin inblandning i händelsen och har fått ett juridiskt biträde, säger senior åklagare Caroline Carlquist. Hon är förundersökningsledare. Senare har också två kvinnor i 20-årsåldern gripits och anhållits. De har dessutom begärts häktade. – Det handlar om två kvinnor i tjugoårsåldern som sedan igår är anhållna på sannolika skäl misstänkta för medhjälp till mord samt för tre fall av försök till medhjälp till mord i Oxie. Jag bedömer att misstankarna mot de två kvinnorna är så pass starka att jag sannolikt kommer att begära dem häktade senare idag, säger senior åklagare Caroline Carlquist. ###### Läs mer: * Skjutvapenmord i Oxie, Malmö ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Fler marxister som presenteras i boken ” _Samtida marxistisk teori”. _Jag har publicerat 10 artiklar av Johan Lönnroth om några marxister som presenteras i den aktuella boken. Det handlar om 9 kommentarer till artiklar samt en recension av boken. * Marxistisk kulturgärning * Samir Amin och beroendeskolan * Kevin B. Anderson och International Marxist-Humanist Organization * Jairus Banaji och global marxism * Martha Campbell och Marx * Brett Christophers och nyliberalism * Terry Eagleton och frihetlig socialism * David Harvey och nyliberalism * Antonio Negri, Michael Hardt och multituden * Immanuel Wallerstein Men det presenteras betydligt fler marxister i boken. Jag ska i detta inlägg publicera ett antal länkar till artiklar om och/eller av dessa marxister. En del kommer jag också att publicera särskilda artiklar om. ##### Övriga marxister i Samtida marxistisk teori De är Stefania Barca, Gargi Bhattacharyya, Robert Brenner, Vivek Chibber, Silvia Federici, Nancy Fraser, Ruth Wilson Gilmore, Ramón Grosfoguel, Michael Heinrich, Rahel Jaeggi, Bob Jessop, Anna G.Jónasdóttir, Domenico Losurdo, David McNally, Angela Mcrobbie, Sandro Mezzadra & Brett Neilson, China Miéville, Don Mitchell, Moishe Postone, Kristin Ross, Kohei Saito, Anwar Shaikh, Beverly J.Silver, Beverly Skeggs, Lise Vogel, Ellen Meiksins Wood, Erik Olin Wright och Slavoj Žižek. Om en del av dess personer finns det mycket om på svenska medan det inte finns nånting av de flesta. ##### Marxister A-D ###### B * Stefania Barca och klimatkamp * Ella Petrini, Klimatkampens politiska subjekt (om Stefania Barca) * Gargi Bhattacharyya, The stealth of the powerful is difficult to follow ###### Robert Brenner * Från feodalsamhället till kapitalismen, om Robert Brenner av Markus Christian Hansen * Robert Brenner, Bakom den ekonomiska oron * Robert Brenner, Klasstrider och ekonomisk utveckling under feodalismen * Robert Brenners ofruktbara teori om global stagnation, av Seth Ackerman. Bland ekonomer diskuteras om den kapitalistiska ekonomin är i en ”lång nedgång” och om profitkvoten verkligen minskar. I denna artikel kritiserar Ackerman Robert Brenners teori om ”långvarig nedgång”. * Vi är alla stagnationsteoretiker nu, av Aaron Benanav. Artikel om Robert Brenners teori om ”långvarig nedgång” inom ekonomin, och ett svar på Ackermans artikel ovan. * Att kartlägga oron, av Joshua Rahtz. Artikel ur _Sidecar_ som diskuterar Brenners teori om ”lång nedgång” och bl a kritiserar de invändningar som gjorts mot den, t ex Ackermans ovan. * ”Är kapitalismen dödligt sjuk?”. Debatt mellan Seth Ackerman och Aaron Benanav om långvarig stagnation, profitkvotens fall, kristeorier och revolutionär politik mm, utifrån Brenners arbeten om ”sekulär stagnation”. ###### Vivek Chibber * Vivek Chibber om hur talar de undre?. Artikel av Jonah Birch. * Vivek Chibber, Postcolonial Theory and the Specter of Capital ##### Marxister E-H ###### F * Conversation with Silvia Federici ###### Nancy Fraser * En introduktion till Nancy Frasers tänkande, av Evelina Johansson Wilén * Nancy Frasers rättvisa, av Jakob Shapiro * Frasers principer för tilldelning av medborgarskap, av Jakob Shapiro * Nancy Frasers argument för och emot principerna om medborgarskap, av Jakob Shapiro * Fraser och identitetspolitiken, av Bruno Hamnell ###### G * Ruth Wilson Gilmore, Geographies of racial capitalism ###### Ramon Grosfoguel * Interview with Ramon Grosfoguel * Ramon Grosfoguel, Decolonizing Post-Colonial Studies and Paradigms of Political Economy: Transmodernity, Decolonial Thinking, and Global Coloniality ###### H * Interview with Michael Heinrich, av Darren Roso * David Zachariah, Bra vägvisare på villospår (om Michael Heinrich) ##### Marxister I-L ###### Bob Jessop * Vanja Carlsson, Staten som social relation (om Bob Jessop) * Bob Jessop, Economic and ecological crises: Green New Deals and no-growth economies * Jessop, Critical Reflections on Multispatial Metagovernance * Bob Jessop, Thinking State/Space Incompossibly * Bob Jessop, Theorizing Socio-Spatial Relations * Jessop, Cultural Political Economy and Critical Policy Studies * Bob Jessop, From Micro-Powers to Governmentality: Foucault’s Work on Statehood, State Formation, Statecraft and State Power * Bob Jessop, New Labour or the Normalization of Neo-Liberalism * Jessop, Gramsci as a Spatial Theorist ###### J * Love power in the rear-view mirror: Interview with Anna G. Jónasdóttir, av Lena Gunnarsson ###### Domenico Losurdo * Domenico Losurdo och liberalismen som slavägarideologi, av Linus Bertilsson * Domenico Losurdo, Western Marxism: How it was Born, How it Died, How it can be Reborn ##### Marxister M-P ###### M * Sandro Mezzadra & Brett Nielson, Operations of Platforms. A Global Process in a Multipolar World * Sandro Mezzadra, Nicolò Cuppini, Mattia Frapporti och Maurilio Pirone, Introduction. Capitalsim in the Platform Age * Hugo Lundberg och Hedvig Lärka, Till Havs! China Miéville & marxistisk folkrättskritik * Don Mitchell, Olivia Butler och Kristina Zampoukos, Antinomies of the gig economy: The annihilation of space by time or the annihilation of time by space? * Don Mitchell, Labour geography is tedious ###### David McNally * Johan Örestig, Zombies, kapitalets våld och den bångstyriga kroppen (om McNally) * David McNally, Imperialism as Antagonistic Cooperation * David McNally, Imperialist Keynesianism * McNally, Workers of the World: Growth, Change, and Rebellion * David McNally, Mapping Social Reproduction Theory ###### Angela McRobbie * Angela McRobbie, On phantasms of gender: A feminist cultural studies perspective * Angela McRobbie, Beyond anti-welfarism and feminist social media mud- slinging: Jo Littler interviews Angela McRobbie * McRobbie, Our low-paid workers are our lifeline ###### P * Moishe Postone och Martin Thomas, Work, time, and the working class * Benjamin Y. Fong, Jeremy Cohan och Moishe Postone, Behind Our Backs: Moishe Postone on teaching social theory ##### Marxister R-U ###### R * The commune as a form of life, intervju med Kristin Ross * The transformation of everyday life, intervju med Kristin Ross ###### Kohei Saito * Jonas Sjöstedt, Kohei Saito visar Karl Marx miljömedvetna sida * Ståle Holgersen, Varken produktivism eller nedväxt * Håkan Thörn, Marx som nerväxtkommunist * Johan Alfonsson, Om Kohei Saito. Marx in the Anthropocene: Towards the idea of degrowth communism. * Rasmus Landström, En grön Marx tittar fram * Kohei Saito om kapitalismen: ”Vi måste ändra systemet” (intervju med Saito) * httpster, Om en bok. Slow Down: How Degrowth Communism Can Save the Earth av Kohei Saito – Del 1 * httpster, Om en bok. Slow Down: How Degrowth Communism Can Save the Earth av Kohei Saito – Del 2 ###### Anwar Shaikh * Pablo Mulgar Moya, An Interview med Anwar Shaikh * David Zachariah, Ett forskningsprogram i arbetarrörelsens tjänst (om Anwar Shaikh) * Anwar Shaikh, Introduktion till kristeoriernas historia ###### S * Klass med nio liv, intervju med Beverly J. Silver ##### Marxister V-Ö ###### V * Lotte Schack, Att upprätthålla världen: En introduktion till Lise Vogel och social reproduktionsteori * Carl Wilén, Demokrati eller kapitalism? En introduktion till Ellen Meiksins Woods tänkande * Ellen Meiksins Wood, Kapitalismens uppkomst * Göran Therborn: Dagordning för en klassanalys del 1 (om Eric Olin Wright) * Göran Therborn: Dagordning för en klassanalys del 2 (om Eric Olin Wright) ###### Z * Sinziana Ravini, Tredje världskriget redan här, recension av Slavoj Žižeks bok _För sent att vakna_ * Ludvig Sunnemark, En häst utan ryttare (om Slavoj Žižek) Utöver dessa marxister som det finns artiklar om i _Samtida marxistisk teori,_ listade tidskriften Röda Rummet ett stort antal andra marxister som de kunde tänka sig att ha med i boken när det efterfrågade artiklar. Däribland Andreas Malm, Kathy Weeks, Kate Soper, Robin Blackburn, Tariq Ali, Etiénne Balibar, Michael Löwy, Perry Anderson, Susan (Sue) Ferguson, Selma James, Mariarosa Dalla Costa, John Bellamy Foster, Paul Burkett, Hannah Holleman, Martha Gimenez, Neil Davidson, Benno Teschke, William Clare Roberts, Kevin Floyd, Alex Callinicos, Göran Therborn, Elena Lange, Marcello Musto, Patrick Murray, David Leopold, Alexander Anievas, Kerem Nisacioglu, Sven-Eric Liedman, Chris Arthur, Heide Gerstenberger, John Milos, Eric Blanc, Gillian Hart, Iyko Day, Maria Mies, Brenna Bhandar, Deborah Cowen, Søren Mau, Jodi Dean, Lisa Lowe och Lucia Pradella. Ingen av dessa kom med i antologin. Kanske fick de inte nåt bidrag, kanske bedömde de dem som mindre intressanta, kanske var bidragen inte tillräckligt bra. Det finns mängder med rimliga skäl till att de inte finns med. Men några av dem finns det material på svenska om och av de flesta finns det intressanta artiklar av eller om på nätet. En del av dem har dock Röda Rummet publicerat artiklar av och om. Dessutom har Röda Rummet publicerat många andra artiklar av och om andra samtida marxister. ###### Läs mer: * Tidskriften Röda rummet behöver stöd och prenumeranter * Samtida marxistisk teori i tidskriften Röda Rummet ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Det var inte Errols som var punkens spelställe. Errols introducerade punken i Göteborg utropar en artikel i GP. Inget kunde vara felaktigare. Det stora stället för punkspelningar i Göteborg var Sprängkullen (Föreningen Ett Hus i Centrum). Punkbanden började spela på Sprängkullen redan 1977 med ett stort antal spelningar 1978 och 1979. Den mest legndarisk spelningen på Sprängkullen var när Ebba Grön spelade där. Lokalen rynd elätt 400-450 personer men tsilltånsdt tillätt bara 250 personer. På Ebba Grön var det 600 personer. När de hoppade i takt till musiken kunde en se hur taket gungade på våningen under. Det var lång kö för att komma in under hela konserten så när folk vill gå släppte de ut genom bakdörren varefter det kunde komma in nya personer via framdörren. Gick en kom det in en ny. Och i logen var haschröken så tjock att det knappt gick att ta sig in. En stor del av punkspelningarna på Sprängkullen ordnades av Garageligan (Föreningen Rock) som bildades 1978 men inte de flesta. Andra band som spelade på Sprängkullen var KSMB, Cortex, Abstract, Tänts, Aptit, Bruset, Attentat, Zäpo, Knugens Håf, Glo, Liket Lever, Antizimex, Chiquita MB, Lädernunnan, Slobobans Undergång och TT Garderob 100, Kriminella Gitarrer, Perfekt Alibi och många fler. Andra spelställen var fritidsgårdar runtomkring i Göteborg, mc-klubbar och raggarklubbar. Och Errols. ###### Läs mer: * Sprängkullen – 1970-talets stora musikställe ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Vad är ekosocialism? Under 1960-talet blev baksidan av västvärldens snabba kapitalistiska utveckling alltmer uppenbar; tydligast genom den omfattande miljöförstörelsen. Det gick inte längre att blunda för utsläpp som i många fall förpestade stadsluften, bruket av farliga kemikalier, bekämpningsmedel och alla arbetare som blev offer för hanteringen av hälsovådliga ämnen, som exempelvis asbest. En ögonöppnare blev också Rachel Carsons bok _Tyst vår_(1962), vilken fokuserade på vilka skador på natur, ekosystem och människor som den frekventa användningen av bekämpningsmedel, som exempelvis DDT, gav upphov till. Boken blev en global bestseller som bidrog till att människor började att organisera sig i kamp för miljön. ##### Historisk bakgrund I Sverige väckte också kemisten Hans Palmstiernas bok _Plundring, svält, förgiftning_(1967) mycket uppmärksamhet. Värnandet om naturen var inte något nytt påfund och Naturskyddsföreningen bildades redan i början av 1900-talet, men nu föddes en miljökamp av ett betydligt radikalare snitt där spektakulära utåtriktade aktioner och brott mot existerande lag – genom civil olydnad – inte var ett främmande element. ##### Miljörörelse Från slutet av 1960-talet och under 70-talet vann miljörörelsen en rad väsentliga segrar: fyra stora älvar i Norrland undantogs från vattenkraftens exploatering, en rad bekämpningsmedel förbjöds, almarna i Kungsträdgården höggs aldrig ner, en massmobilisering hindrade bygget av det stora garaget på Kungstorget i Göteborg, med mera. Navet för organiseringen kom sedermera att bli det 1976 bildade Miljöförbundet och resten av decenniet präglades av kampen mot kärnkraften. ##### Ny vänster Från senare delen av 1960-talet växte det också fram en ny vänster, en vänster som minst av allt såg systemet i Sovjetunionen som någon förebild, utan upplevde det som lika förkalkat och inhumant som västvärldens kapitalism. Visst var det privata ägandet i Sovjet till största delen utraderat och visst hade man lyckats genomföra en omfattande utveckling av produktivkrafterna. Men vad hade den enskilde arbetaren och medborgaren att säga till om i den rådande enpartistaten? Och en miljöförstörelse som tog sig rent kusliga proportioner kunde inte sopas under mattan. Den nya vänstern riktade strålkastarljuset mot hur naturen var utsatt för rovdrift i såväl väst som öst, som en del av en förtärande alienation där den socialistiska visionen om människans befrielse kändes oändligt långt borta. En tänkare som betydde mycket för denna vänster var den österrikisk-franske teoretikern och journalisten André Gorz. Det var Gorz som 1972 myntade begreppet ”nerväxt av materiell produktion” och hans böcker _Ekologi och friheten_ och _Ekologi och politiken_ nådde ut till en vid läsekrets. ##### Miljörörelsen och vänstern Radikala krafter inom miljörörelsen och den nya vänstern kom att närma sig varandra. De främsta beröringspunkterna var kritiken mot det förhärskande tillväxtparadigmet och hur människan i sin helhet for illa i det rådande ytliga konsumtionssamhället. Miljörörelsen bidrog dessutom med utvecklade tankar om att ställa om samhället till en _kretsloppsekonomi_ med återvinning och återbruk som de centrala ingredienserna. Vänstern kompletterade med sin övertygelse om det gemensamma ägandets absoluta dominans, nödvändigheten av en planerad ekonomi och arbetarklassen som det ytterst varande historiska subjektet. Det var dock först under 1980-talet som begreppet Ekosocialism kom i allmänt bruk. ##### Ekosocialismens fundament Den brasiliansk-franske sociologen Michael Löwy har i en rad texter behandlat de ekosocialistiska tankegångarna. I sin artikel _13 teser om den ekologiska krisen_(2020) sammanfattar han det han uppfattar som ekosocialismens centrala fundament: * Det finns ingen lösning på den ekologiska krisen inom kapitalismens ramar, ett system som är helt uppbundet till ökad produktion och konsumtion, en våldsam kamp om marknadsandelar, kapitalackumulation och att maximera vinsterna. * Ekosocialismen finner sin utgångspunkt hos Marx och det gemensamma tillägnandet av produktionsmedlen. Men även produktivkrafterna måste omvandlas: genom att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara, genom att minska den globala energikonsumtionen, genom att minska produktionen av varor (”nerväxt”), genom att avveckla meningslösa och skadliga verksamheter samt genom att sätta stopp för planerat åldrande av varor. * Övergången till ett ekosocialistiskt samhälle kräver en demokratisk planering som vägleds av två kriterier; att tillfredsställa verkliga behov och att respektera planetens ekologiska balans. * En radikal arbetstidsförkortning utgör ett centralt element; inte bara för att minska produktionen och avveckla icke samhällsnödvändiga verksamheter, utan även för att den enskilda människan ska få en större möjlighet att utveckla sina kreativa förmågor – det som enligt Marx handlade om att gå från nödvändighetens rike till frihetens rike. * Ekosocialismen är såväl ett projekt för framtiden som en strategi för mobilisering i nuet. Det är denna mobilisering som möjliggör att ett antikapitalistiskt medvetande utvecklas. * Arbetarklassen är för socialister det historiska subjektet, och om inte den – med sin fackliga organisering – på ett avgörande sätt dras in i kampen kan inte det nuvarande systemet av förtryck besegras. Vid en blick ut över dagens värld kan det tyckas se mörkt ut. Men framtiden är öppen och som Bertolt Brecht uttryckte det: ”De som kämpar kan förlora, de som inte kämpar har redan förlorat”. **Anders Karlsson** Tidigare publicerat i tidskriften Röda Rummet. ###### Läs mer: * Hvad er økosocialisme? * Ekosocialism eller klimatbarbari * Ekosocialism eller barbari * Vägen framåt är öppen – för ekosocialism * Kommunal ekosocialism * Att vända kedjan: Ekosocialism! * Ekosocialism inte ekologism * Ekosocialism ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

En vårdcentral som räddning för en liten ort. Änge är en liten ort i Offerdal som utgör en del av Krokoms kommun i Jämtland. Byn ligger i en gammal jordbruksbygd och fick 1856 sin första industri, Änge färgeri. 1860 fick orten sin första livsmedelshandel och sin andra industri, Änge garveri. Änge. Fri bild. I början av 1900-talet blev Änge centralort i Offerdals landskommun och 1903 öppnades Änge mejeri. Där byggdes också läkarstation, post m.m. Industrierna lades ner och på 1960-talet stängdes mejeriet. Idag finns endast ett charkuteri och slakteri, Änge Chark AB som grundades 1934. På 1960-talet byggdes låg-, mellan- och högstadieskola inklusive simhall och idrottsplats. Änge hade vid den tiden drygt 200 invånare. Hela Offerdal hade cirka 3 800 invånare vid samma tid. Därefter minskade befolkningen och kring 1990 var Offerdal befolkning nere i 2 500 personer. Men Änge hade då ökat sin befolkning till drygt 400 personer. Mycket på grund av det var centralort i Offerdals landskommun och därmed var kommuncentrum med skola, idrottsanläggningar, vårdcentral. Men med mera. Det fortsatte ha effekt även efter kommunsammanslagningen 1974 då Offerdal blev en del av Krokoms kommun. ##### Kooperativ vårdcentral 1992 ville Jämtlandsregionen lägga ner vårdcentralen. Det möttes dock av protester och vårdcentralen togs över av de anställda som ett kooperativ. I början av 2000-talet fick vårdcentraeln problem på grund av förädingar i regionens sjukvård med upphandlingsregler och annat. Då sammankallade kooperativet till ett möte tillsammans med föreningen Offerdalsbygden i Samverkan. Resultatet av mötet blev att vårdcentralen år 2010 togs över av ett befolkningsägt kooperativ, Hälsorum Offerdal. Vårdcentralen är en viktig del i att satsningen på fler invånare i den närligganade orten Kaxås lyckats: > Offerdal befinner sig i flera avseenden på landsbygdsutvecklingens huvudled, där inte minst centralorten Änge spås en gyllene framtid med flera nyetableringar senaste året, såsom konditori och tandläkarmottagning. > > Bara en mil bort blomstrar dessutom det rikskända Projekt Kaxås, som genererat 160 nya invånare i en synnerligen lyckad inflyttningskampanj. En av dem som flyttat dit med familjen är Roland Ahlström från Göteborg, som strösslar beröm över hälsocentralen i Änge. > > – Vi var hit och hälsade på innan vi bestämde oss, och en av punkterna som fick oss att flytta var närheten till bra vård. Det är rena lyxen att ha en hälsocentral ”mitt i skogen”, speciellt för oss som har barn, säger Roland Ahlström. Hälsorum Offerdal ek. för. har fler än 600 delägare och mer äna 2 200 listade vårdtagare. I Offerdala som helthet fin sidag cirka 2 000 invånare,. Efter år 2000 började invånarantalet vika även i Änge och 2010 var det nere i drygt 300. Sen dess har det dock ökat igen. Idag har orten cirka 330 invånare och den service som finns på orten är en väsentlig del för tillväxten liksom den ökande befokningen i närliggande Kaxås. Den sistnämdna ortens tillväxt hade förmodligen inet vanligt möjlig utan Änges skola, vårdcentral, livsmedelsaffär, simhall, idrottsplats, apotek, konditori, gym, bygghandel och bibliotek. Hälsorum Offerdal har dock en del problem. Det är framförallt svårt att få tag på läkare men Projekt Kaxås används för att ändra på det. Offerdalsbygden i Samverkan (OBIS) är en förening som bildats av samtliga 18 byalag i Offerdal. I Offerdalsbygden finns också Offerdalsvind Ek. Förening, Offerdals IF och en mängd andra föreningar vid sidan av byalagen. Från vindkraftsföreningen avsätts varje år en viss summa till bygdepengar som delas ut av vindkraftsföreningen till diverse lokala ändamål. Bland de som fått pengar finns bland annat Almåsa Alpina Klubb, PRO Offerdal-Alsen, Bredbyns Byalag, Offerdals IF, Kaxås Bygdegårdsförening, Nolasjöns Byalag, Käloms Byalag, Offerdals Snöskoterklubb, Rönnöfors Lysförening Byalag, Kaxås Bygdegårdsförening, Tulleråsens Byalag, Bångåsbygdens Byalag, Krokoms Radio, OBIS och många fler. ###### Läs mer: * Jämshög – Sveriges fjärde bokby * Den tredje bokbyn i Skåne heter Kivik men kallas Albo * Bokbyn med byföreningar – Önneköp * En by räddad av nationalpark och kollektiv organisering – Röstånga * Bokbyn Borrby – ett försök att skaka liv i avfolkningsort * Fengersfors – en papegoja i granskogen * Glesbygdsort som vänt utvecklingen – Uddebo * Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Kaxås * Om en glesbygdsort som kämpar för att överleva – Rörö * Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Furudal * Om en glesbygdsort med kraftig tillväxt – Brännö * Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Skattungbyn * Kultursatsningar allena räddar inte en ort – Ställberg * Åre är en glesbygdsort utan avfolkning * Olika sätt att skapa en positiv utveckling i småorter ### Dela: * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

Vi Svenska Fiskare om första verksamhetsåret. Under 2025 gick yrkesfiskare till havs, längs kusterna och i våra insjöar samman i den nya organisationen Vi Svenska Fiskare (VSF). Enligt dem själva har det därefter varit en händelserik höst som präglats av konstruktiv dialog kring hur förutsättningarna för svenskt fiske kan säkras. Mathias Ivarsson, Anna Vesper Gunnarsson och Johannes Claesson. ”Det har varit en händelserik och rolig start. Det engagemang som våra medlemmar runt om i landet redan visat tydliggör viljan och behovet som finns för att gemensamt säkra framtiden för svenskt fiske,” säger Mathias Ivarsson. Han är en av tre styrelseordförande i Vi Svenska Fiskare. ##### Presentation I september presenterades Vi Svenska Fiskare för första gången på Donsö Shipping Meet (DSM). Det är Sveriges ledande branschkonferens för fiske och sjöfart. Intresset var stort. Samtalen kretsade kring hur svenskfångad fisk kan bli en ännu viktigare del av både livsmedelsförsörjningen och beredskapsplaneringen. * Donsö Fishing Meet 2025 ##### VD anställd Under hösten togs också viktiga steg i uppbyggnaden av organisationen. I oktober utsåg styrelsen Anna-Karin Trixe till Vi Svenska Fiskares första VD. Hon tillträder den 1 januari 2026 och kommer att spela en viktig roll i leda organisationen fortsatta arbete med att stärka långsiktiga förutsättningar för fiskenäringen. * Anna-Karin Trixe VD för Vi Svenska Fiskare ##### Politisk dialog Dialogen med politiken fördjupades i november när Vi Svenska Fiskare tillsammans med riksdagsledamöterna Roland Utbult (KD), Tomas Kronståhl (S) och Anders Karlsson (C), arrangerade ett välbesökt riksdagsseminarium med temat _Svensk fisk: Från protein på våra matbord till trygghet i kris_. Här diskuterades de villkor som krävs för att säkra fiskets bidrag till livsmedelsberedskapen. I november deltog Vi Svenska Fiskare även i den nationella yrkesfiskekonferensen i Uddevalla. Programmet spände över allt från unga fiskares syn på framtiden och ICES rådgivning, till fiskets roll i svensk livsmedelsstrategi samt säl- och skarvförvaltning. * Vi Svenska Fiskare om yrkesfiskekonferensen * Yrkesfiskekonferensens första dag * Yrkesfiskekonferens 2025 – andra dagen ##### Grunden för en stark fiskenäring ”Den första hösten för Vi Svenska Fiskare har handlat om att lägga grunden för en fortsatt stark fiskenäring. Vi ser fram emot att fördjupa det arbetet tillsammans med våra medlemmar, politiken och näringslivet under nästa år”, säger Anna Vesper Gunnarsson, Hon är en av tre styrelseordförande i Vi Svenska Fiskare. Parallellt under hösten har organisationen tagit plats i debatten om svenskt fiske. I bland annat Svenska Dagbladet har Vi Svenska Fiskare bemött påståenden om att Östersjöfisket till havs hotar svensk livsmedelsproduktion och att strömmingen skulle vara hotad. ”Det är positivt att det svenska fisket engagerar och har en plats i debatten. Under hösten har vi bidragit med branschens perspektiv på hur de långsiktiga förutsättningarna kan stärkas”, säger Johannes Claesson. Han är en av tre styrelseordförande i Vi Svenska Fiskare. ### Dela detta: * Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Klicka för att dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Klicka för att dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X * Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster) Pocket * Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Klicka för att dela på WhatsApp (Öppnas i ett nytt fönster) WhatsApp * Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera