En av de tråkigaste delarna av den svenska friskoledebatten är att den är så extremt nationell. Väldigt sällan någon tar ett seriöst försök att titta utanför gränserna (och det som vi gjorde kom inte med i betänkandet på slutet, vilket är synd eftersom det kunnat hyfsa en del av diskussionen).

Ja, det är rimligen en bra början. I Danmark stängs ju skolor varje år för att de är för små, Nederländerna har en inträdesregel om knappt 200 elever, så det finns internationella exempel om man bara kunde titta utanför Sveriges gränser.

Till exempel med en omfördelning baserad på lärartäthet, samla in t ex 15 000 per elev och fördela om efter lärartäthet. Skulle få precis den effekten. Förutsätter att friskolornas samlade ersättning ses som en så att modellen inte påverka kommunernas ersättning - det skulle ge absurda effekter.

Nja, det kräver väl ett regelverk som förhindrar det. Funkar för folkhögskolor och funkar i både Danmark och Norge. Men visst skulle vara mycket enklare att genomföra om friskolorna finansierades av staten med ett avdrag om X procent från vad kommunerna betalar. Men går att skapa inom dagens system>

Dålig argumentation. Även om jag föredragit ett variabelt avdrag så var ett fast lika möjligt utifrån direktivet så att hävda att Lena har misslyckats är att göra våld på det. Men visar nog också på att system för att överleva politiskt behöver ge mer per elev till små och mindre till stora.

"Arbetslinjen" är alltså paradoxalt nog svår att kombinera med låg arbetslöshet eftersom den bygger på att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, med liten chans att få jobb, ska bli "aktivt arbetssökande" och därmed "arbetslösa" i statistiken.

En treårsregel skulle i praktiken ge lott (om alla som söker en dag/vecka/tvåveckorsperiod får samma kötid) eller sekundstrid som effekt. Det är den där typen av förslag som vid en enkel analys ter sig bra, men som i praktiken riskerar bli absurda. Ska vi svara min ex-chef respektive sysslingmamma?

Ändå rätt kull att Academedia gör sitt bästa för att visa att det hela är ett kvasimarknadssystem där vinstförbud/vinstbegränsningar inte vore så konstigt utan snarast det enda rimliga.

Bara att kopiera Skolpengsnormsutredningens förslag - allt utrett och klart.

Men hon borde börja med att se till att vinstutredningens förslag blir realitet. Då har hon verkligen tagit ett första steg.

Den senaste jag sett (i en utredning som jag själv var del av) är: resultatet följde inte direktiven. Jag fick gå tillbaka och kontrollera direktivet - det som politikern klagade på var inte en inskränkning av uppdraget som fanns med i direktivet; så uppenbarligen drömde politikern i fråga.

Harris sjätte punkt handlar ju framför allt om frågan om innovation (som är det enda bärande argumentet för vinster i skolan som har någon större relevans jmfr Andreas och Jockes artikel som du referat tidigare) och inte kvalitet. (Mvh Inspirationskällan)

Gäller väl även SD:s linje för övrigt. Tycker ofta att det partiet är det som är mest pro-vinst i retoriken, men tydligt att deras väljare inte är där.

Egentligen handlar problemet nog mest om att robotgräsklippare går på natten (och gryning/skymning). Gör de inte de tså är nog risken mycket mindre.

Och samtidigt kommer den här artikeln där två (kloka) nationalekonomer, @drbergh.bsky.social och @martinnordin.bsky.social , tittat på precis den effekten. www.svd.se/a/OoR9kA/int...

Fast det hade räddat en och annan igelkott som riskerar att bli skalperade robotgräsklipparna. Kanske hade varit värt några rutkronor. (Men håller med om att tråden var lysande och att det var ett ovanligt bra argument för rut.)

Vilken parodiskt dålig fråga. Av de opinionsinstitutet jag jobbat med är det bara ett som är så kasst att de skulle acceptera den frågan. (Det som har en oviktad panel där 60 % är högskoleutbildade.)

Lysande förslag.