Mycket intresserad av vad ni kommer fram till här

Tack! Håller med men tänker att finns fördel att hålla fokus på prodavdraget. Dels då det påverkar långt utanför universitet. Dels tycker jag att prod avdraget borde diskuteras mer, min bild är att många inte vet vad det är och innebär. Men med det tycker du att-satserna är OK från din synvinkel?

Det hade jag! Fin skola, och inget slår att snacka med folk om hur det är

Tack, bra idé.

Gäller att ersätta med något som håller kvar incitament bara just när det är riktigt motiverat. Gäller alltså framförallt andra områden än utbildning och forskning. Därav andra att-satsen. Behövs ngt helt nytt tror jag

Håller med. Samtidigt, det bästa argumentet för avdraget tycker jag är att i områden där det verkligen kan ske en konstruktiv produktivitetsökning så ges incitament till det. De pengarna kan då användas till bättre saker.

Slut på tråd, det var motionen. Hör gärna synpunkter här. Något som bör ändras? Vad säger @asa.tsbalans.se @skolinkvisition.bsky.social

2. Att Socialdemokraterna ska verka för att dagens system med produktivitetsavdrag avskaffas och ersätts av en ny resurstilldelningsmodell som tar vara på olika verksamheters olika förutsättningar och syften.
>

Därför yrkar jag:

1. Att Socialdemokraterna ska verka för att produktivitetsavdraget för forskning och utbildning avskaffas.
 >

Långsiktigt vore det bäst med ett reformerat system, men i väntan på ett sådant bör produktivitetsavdraget för forskning och utbildning avskaffas. >

Jag menar att det är fel att årligen minska finansiering för forskning och undervisning på svenska universitet och högskolor. Snarare vore ett mått som andel av den totala ekonomin lämplig som finansieringsmål. >

Även om det ibland går att göra samma saker effektivare, är det inte alltid samma saker som ska göras. Mycket av 1990-talets forskning skulle gå mycket fortare att göra idag. Men dagens forskning handlar inte om att upprepa vad som forskades på 1995. >

2020 avskaffade den socialdemokratiska regeringen i Danmark motsvarigheten till produktivitetsavdrag för utbildningsområdet. Det vore lätt att göra något liknande i Sverige. >
 
regeringen.dk/nyheder/2019...

Fackföreningar på universitet och högskolor har larmat för att den minskade finansieringen gjort att arbetsförhållanden försämrats och kvalitet i undervisningen gått ned. >
 
sulf.se/nyhet/30-ar-...
 
www.st.org/rad-och-stod...

Det är heller inte självklart att den privata sektorns produktivitetsökning direkt kan översättas till produktivitetsökning för undervisning. >

Produktivitetsavdraget är lika för alla statliga verksamheter. Men olika verksamheter har olika förutsättningar för att öka produktivitet. Det är till exempel inte självklart att undervisning går att utföra 40% snabbare med bibehållen kvalitet. >

Som en konsekvens minskar statliga anslag för lönekostnader med cirka 1-2% varje år. Eftersom minskningen sker varje år leder det till en sorts ”ränta-på-ränta effekt”. Jämfört med 1995 har statliga myndigheter idag runt 40% lägre anslag för löner. >

Nedskärningen kallas för produktivitetsavdrag och räknas ut genom att uppskatta hur mycket mer produktiv den privata tjänstesektorn blivit. Denna uppskattade produktivitetsökning dras sedan av från statliga anslag för lönekostnader. >

Sedan mitten på 1990-talet sker varje år en automatisk nedskärning av finansiering för statlig verksamhet. Tanken är att den här nedskärningen ska leda till ett effektiviseringstryck. >