Hot :Klimatförändringar påverkar ripans livsmiljö, mänsklig aktivitet (skoter, fjällturism), skogsavverkning i dalripans vinterområden, fler rovdjur som trivs bättre i mildare klimat exempelvis rödräv. Sen snösmältning som försenar häckning och minskar kycklingöverlevnad.

Ekologisk roll: Ripan är ett av få bytesdjur som finns i större mängder under vintern i fjällen och de är viktig föda för arter som fjällräv, kungsörn och fjällvråk. Deras populationer påverkar direkt överlevnaden för dessa rovdjur

Läte: Under parningstid hörs hanarnas karaktäristiska, knarrande läte långt.

Föda: Ripan är växtätare och livnär sig på vad fjället har att erbjuda. Under vintern är det framförallt björkris, lavar och knoppar. På sommaren äter den även blad, örter, insekter och bär.

Utseende: Ripan har rund kropp, lång hals, litet huvud, kort, grov och mörk näbb. Fjädrar ända ner på tårna som bildar en snösko. Den genomgår komplett fjäderdräktsförändring, under vintern vit, med svarta stjärtpennor hos fjällripan, på sommaren blir den brun, grå och spräcklig.

Ripa är en mellanstor fasanfågel, utvecklad för att leva i kalla klimat och är därmed en hönsfågel i den grupp som brukar kallas skogshöns. Ripan är en mästare på att smälta in i sin omgivning, perfekt anpassad till arktiskt klimat, lever och häckar i fjällvärlden, även under snötäckta vintrar.

I Sverige finns två arter – fjällripa och dalripa
Fjällripa (Lagopus muta) – lever på hög höjd, ofta ovanför trädgränsen.
Dalripa (Lagopus lagopus) – förekommer längre ner ofta i övergången mellan skog och fjäll.

Åtgärder: Mager, sandig och brandpräglad tallskog med lång trädkontinuitet bör undantas från trakthyggesbruk och inte kalavverkas. De mest värdefulla lokalerna bör få ett långsiktigt skydd med naturvårdsinriktad skötsel.

#fredagsfakta

Hot mot Goliatmusseron: Rödlistad: Sårbar. De skogar den förekommer i avverkas och att lämpliga miljöer försvinner. Få förekomster av goliatmusseron har observerats i skogar yngre än 100 år. Skogsgödsling är ett hot för artens förekomst. Svampplockning utgör inte något hot.

Utbredning Goliatmusseron: I norra och mellersta Norrland är den tämligen allmän, särskilt i anslutning till större älvar. I Svealand och södra Norrland är den sällsynt. Enstaka fynd med isolerade förekomster har gjorts ner till Västergötland och Småland.

Ekologi Goliatmusseron: Bildar mykorrhiza med tall i lav- och lingontallskog på mager sandjord.
Förekommer främst på sur, torr och näringsfattig mark i med tunt humustäcke, såsom tallhedar på sandiga sedimentmarker. Många växtplatser ligger i anslutning till större sjöar och vattendrag.

Golatmusseron: Smak: stark, egenartad.
Utseende: Goliatmusseron är en stor och köttig svamp. Hatten är 5–20 cm bred. Den är radiärt trådig och spricker snart upp i grova, bruna tilltryckta fjäll mot ljus botten. Kanten är länge inrullad. Skivorna är vita. Foten är 5–20 cm hög, 1,5–2,5 cm tjock.

Det här får du som medlem
Gratis aktiviteter –utflykter, natursnoksträf
Möjlighet att bli aktiv
Tidningen Sveriges Natur 5 gånger per år
Förmånliga priser på att hyra våra stugor
10 % på resor med SJ och 11 procent på resor med VR Snabbtåg
Rabatt på juridisk rådgivning och hjälp med testamente.