Efter disputationen i filosofi kände Sara Belfrage en längtan efter att vara mer involverad i världen. Att göra nytta. Utanför forskningen fick hon nya perspektiv.

"Vi har inte levt med maskiner tillräckligt länge, eller på rätt sätt, för att kunna tillskriva dom moralisk agens."

Jakob Stenseke, postdoktor vid M.I.T. och tidigare doktorand vid Lunds universitet, presenterar sin avhandling.

Efter disputationen i filosofi eftersträvade Karl Pettersson först en fortsatt väg inom forskning. Sedan satsade han dock på ett tidigare intresse och hittade ett arbete utanför filosofin som blev mer än bara en plan B.

I boken ”Epistemic Courage” skriver Jonathan Ichikawa om ett fenomen som han kallar för just 'epistemiskt mod’. Karl Ågerup har läst boken och reflekterar kring vikten av epistemiskt mod och om riskerna omkring det.

Ny artikelserie: Filosofer utanför filosofin!
När avhandlingen var klar kände sig Ebba Gullberg också klar med filosofin. Här berättar hon om hur hon hittade en ny väg sedan.

Ska vi börja med TikTok?

"Är det någonting som jag lärt mig av att drillas i utåtriktat filosofiskt arbete, så är det just att det som efterfrågas är en öppensinnad filosof med brett intresse. En sådan filosof kan väcka till tankar utan att framstå som docerande eller trångsynt"

Evelina Edfors om filosofens tredje uppgift.

Jesper Ahlin Marceta slutar som chefredaktör för Svensk filosofi. Här berättar han om tidskriftens första fem år i en personlig avskedshälsning.

Karin Krouthén diskuterar frågan om fiktiva objekt – som till exempel doktor Tyko Glas eller staden Omelas – finns på samma sätt som du och jag.
svenskfilosofi.se/2025/09/10/f...

Det tjugofjärde avsnittet av Filosofisk podcast handlar om språklig mening: Vad är extension och intension? Hur påverkas sånt vi säger av kontexten det sägs i?

Marcel Quarfood recenserar Marcus Willascheks omfattande bok om Kant. En bok som är mer än en biografi, lärobok eller ett bidrag till Kantforskningen.

Privata universitet i andra länder har inte kunnat värja sig mot makthungriga politiker, menar Erik Angner. Olle Risberg replikerar att det finns fler – och mer lovande – alternativ till status quo, och att pratet om ”privata universitet” har snedvridit debatten.

Privata universitet i andra länder har inte kunnat värja sig mot makthungriga politiker, menar Erik Angner. Olle Risberg replikerar att det finns fler – och mer lovande – alternativ till status quo, och att pratet om ”privata universitet” har snedvridit debatten.

”Våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen,” svarar Johan Forssell på protesterna om medborgarskapsprov. Erik Angner, professor i praktisk filosofi på Stockholms universitet, menar att Forssells uttalande är auktoritärt och att vi tillsammans behöver sätta ned foten.

”För att se vår tids fascism behöver de historiska fotografierna kompletteras. Vi måste titta på begrepp och teorier – abstrakta språkliga konstruktioner – och tolka den empiri som finns tillgänglig. Humanistiskt grovarbete.”

Krönika från nyhetsbrevet den 15/4. Prenumerera nu för att få nästa brev!

Filosoferna på Södertörns högskola har upprättat ett forskningscentrum om antikens filosofi. Svensk filosofi har talat med Charlotta Weigelt och Hans Ruin, som leder centret, om vad som gör antikens filosofi aktuell i dag.

Få har undgått vetskapen om att vi drastiskt behöver minska de globala utsläppen av växthusgaser. Simon Rosenqvist menar att exakt hur detta ska mätas är i grund och botten en filosofisk fråga.

Klimathotet kräver att vi radikalt ställer om vårt sätt att leva, men samtidigt att vi hanterar de förväntningar som människor har på vad ett gott liv innebär. Eric Brandstedt skriver om hur vi kan förstå spänningen och hur frustrerade förväntningar kan stå i vägen för en lyckad klimatomställning.

Trots att vi inte har direkt kontroll över vad vi tror, har vi handlingsutrymme i situationer av tvivel och osäkerhet, argumenterar religionsfilosofen Carl-Johan Palmqvist. Här utforskar han vilka alternativ som står till buds när tron sviktar.

Oscar Jablon granskar Platons användning av analogier. Genom att studera hur han förmedlar komplexa idéer på ett enkelt sätt kan man förstå analogiers roll i rationella resonemang. svenskfilosofi.se/2025/06/12/p...

”För att se vår tids fascism behöver de historiska fotografierna kompletteras. Vi måste titta på begrepp och teorier – abstrakta språkliga konstruktioner – och tolka den empiri som finns tillgänglig. Humanistiskt grovarbete.”

Krönika från nyhetsbrevet den 15/4. Prenumerera nu för att få nästa brev!

Björn Brunnander saknar ett perspektiv i diskussionen: En begriplig definition räcker inte för att tal om existentiell hälsa ska vara en bra idé.