Vilka principer väger tyngst i din argumentation? Att vara pragmatisk kan även innebära att ta den mer komplexa vägen i görbart tempo. Annars är risken att du får sleva i dig en gryta med motorolja vars smak kanske inte märks men likt förbannat finns med i både recept, tillagning och servering.

Inte semmelsoda?

> Ursäkta att jag tjatar om detta, men ur ett professionellt perspektiv (pedagogik/didaktik och utbildningsvetenskap) blir det verkligen en lågt ställd ambition att inte avveckla marknadsskolesystemet med hänvisning till att det nog blir svårt. Plocka all frukt.

Jag förstår att det är komplext och kommer att ta tid att ändra tillbaka, men att ha det som sakargument för att behålla en av de reformer som saknar all vetenskaplig och professionell grund sett till kvalitet i kärnuppdraget med allmän utbildning framstår som otroligt ihåligt >

”Har du haft en sten i skon i 30 år, köp tjockare plåster!”

Skolmarknad i allmän utbildning är kontraproduktiv sett till kärnuppdraget (samhällsnytta med målet att bidra till ett demokratiskt, jämställt samhälle). Hur många år tog det att genomföra reformerna som skapade en skolmarknad, och på vilken kunskapsbas? >

Det är styrningen, sa Bull :)

> rustas med kunskap om hur de kan lära sig att lära står inte i motsättning till att undervisa grundläggande färdighets- eller faktakunskaper. Däremot måste någon – för att citera musikerkollegiet – peka på degen för att det ska bli möjligt för alla elever att få chansen i skolan.

Gubbslagsverk, det borde väl bli ”Dicktionary” på engelska? (erkänner mig skyldig till både handlingen och det dåliga skämtet – hittar ut på egen hand. Tror jag)

Juridik är inte heller det en naturlag även om jag förstår att det kan finnas svårigheter med förändring. Och om det nu är ett rakt igenom överflödigt system med AB och marknadsprinciper i allmän utbildning – och det går att påvisa det – vad kan krävas för att åstadkomma en förändring?

www.dn.se/mat-dryck/se...

Fanns en annan artikel i DN med bl. gravad morot som ersättning för motsvarande lax men hittar den tyvärr inte i förkylningsdimnan.

Så länge det inte finns vetenskapligt belagda, unika kausala samband mellan AB och kvalitet är frågan definitivt levande ur ett professionellt perspektiv. Driftsformer, exempelvis AB, utgör ingen naturlag och inget av det jag tar del av visar på annat än åsikter (vilket heller utgör en naturlag)

Vilka avgörande fördelar bär AB med sig som inte kan komma till stånd i andra typer av driftsformer sett till kvalitet i kärnuppdraget?

Finns det någon förklaring som kan knytas till pedagogik/didaktik?

Knäckfrågan är varför AB över huvud taget behövs i allmän utbildning? Vad kan dessa bidra med och varför, och vilka vetenskapligt belagda orsakssamband visar på att ett system som inkluderar AB leder till hög kvalitet i kärnuppdraget? Detta utöver svårigheter med kontroll av denna typ av verksamhet

För att bli av med frustration? ”Tonåringar är biologiskt sett dumma i huvudet. I synnerhet de som valt musik på estetiskt program men aldrig övar och blir förvånade över att de förväntas kunna saker bättre nästa gång man ses i klassrummet. Ombyggnaden i huvudet är inte klar”

”The persons who invented autocorrect should burn in hello!” Tack och förlåt, jag hittar ut på egen hand…