Code Vein II är en fristående uppföljare till Code Vein (8/10) som släpptes 2019. Det är fristående i den bemärkelsen att det handlar om en ny värld, en ny berättelse och nya karaktärer även om teman och terminologi är gemensamma. Du är en revenant, en vampyr som lever tusentals år, men som är dödlig. Du skapas av Lou som ger halva sitt hjärta till dig då du är den enda som kan rädda världen från att gå under.

Varje gång Suda51 och hans Grasshopper Manufacture släpper ett nytt spel är det bäst att vara på sin vakt. Spelen är kanske inte alltid några mästerverk, men om det är något du kan lita på så är det att det kommer vara något fullkomligt unikt. Deras senaste alster är Romeo is a Dead Man, och jag kan garantera att jag inte kommer att spela något liknande under hela 2026.

Det första Rune Factory lanserades redan 2006 och var en mer äventyrlig tolkning av bondsimulatorn Harvest Moon. Två decennier senare har spelet fått flera uppföljare och ett par spinoff-titlar, alla med separata berättelser och egna metoder att balansera lantbruk och utforskning i vildmarken. Rune Factory: Guardians of Azuma heter det senaste kapitlet efter Rune Factory 5, som släpptes för fem år sedan.

"Fredagsmys" är ett begrepp med många former av innebörd. En filmkväll med familjen, lite bingolotto med sin käresta, ett tv-bord fulladdat med snacks eller vad man så önskar. För oss spelintresserade funkar ovanstående exempel såklart också, men nog saknas den viktigaste ingrediensen. Jag tänker givetvis på våra spelkonsoler, och i vanlig ordning ska vi på redaktionen berätta om våra spelplaner för helgen.

Elena har länge varit nyfiken på vad som hände hennes mamma. Hon försvann för många år sedan och vare sig hennes moster eller andra familjemedlemmar är pigga på att tala om det. Men hennes närmaste vän Lou har en idé - om de bara kan frammana den mytomspunna Horned Man så kanske han har lite svar på Elenas frågor. Så en vacker sommarkväll ger de sig ut i skogen och börjar förbereda en ritual.

När jag studerade filosofi en gång kom samtalsämnet ”utomjordiskt liv” upp på tapeten. Vår lärare sa lite lurigt att det hade varit konstigt om jorden var den enda platsen i universum med förutsättningar för liv. Det ligger något i den tanken, men i brist på bevis får vi nöja oss med vad populärkulturen kokar ihop åt oss. Utvecklarna bakom spelet…

Overcooked!-spelen har varit stående inslag på förfester och hemmakvällar sedan det första spelet släpptes. De kaotiska kökssamarbetena har förmodligen krossat fler vänskaper än de har skapat och serien har genom sina olika versioner hållit sig populär. Nu har Overcooked! 2 släppts till Nintendo Switch 2 och frågan är om denna nyversion kan motivera en uppgradering?

Robin har det inte lätt. Eller jo, på ett sätt har han det väldigt lätt. Han vaknar upp en dag på ett tak och ser ut över den förut så livliga och krävande världen och upptäcker bara vatten överallt. Inga tutande bilar, inga skrikande människor, ingenting. Det verkar som att Robin är väldigt nöjd över situationen och jag kan nicka lite igenkännande åt honom.

Det händer inte ofta, men det finns vissa spel som lyckas få ett genomslag som gör att de fortsätter att vara ett samtalsämne många år efter det släpps. Det har snart gått 30 år sedan Final Fantasy VII tog världen med storm på PlayStation, och etablerade karaktärer som än idag är snudd på synonyma med spelserien. Efter många år av rykten fick spelet dessutom en nyversion 2020, eller åtminstone en första del av detta enorma projekt att återberätta en rollspelsklassiker.

Tiden bara springer iväg, och januari månad närmar sig sitt slut. Med februari i antågande är det dags för nya förmånstitlar på PS Plus, och med en enkel prenumeration är de fria att laddas hem även för dig. Om du inte har koll på januari månads titlar kan du läsa om dem här, och se till att lägga till dem i ditt bibliotek om du inte redan har gjort det.

Det är fredag, och ännu en mörk januarivecka är på väg mot sitt slut. Förväntningarna är höga, och inte undra på det när man vet vad som vankas. Jag tänker såklart på en helg full av möjligheter, spelplaner som väntar på att infrias och äventyr som ska initieras. Spelkontrollen finns där om du är beredd på att ta chansen helt enkelt.

Den teknikintresserade brittiska mediepersonligheten Sam Battle har nu dessutom blivit ett spel. Hans artistnamn Look Mum No Computer är även titeln på spelet, och tillsammans med den tyska studion The Bitfather har det kokats ihop en retrodoftande tvåspaksskjutare. Battle, som bland annat har gjort en grej av att ”frankensteina” ihop udda musikinstrument, är huvudperson, och med sig har han den tjattrande ryggsäcken Cosmo.

Äntligen verkar den småsömniga starten på året avta, och spelvärlden vakna till på riktigt. De senaste dagarna har vi fått in ett helt gäng med intressanta titlar till redaktionen, och vi ser fram emot att få dela med oss av dem genom fullspäckade recensioner. Medan arbetet med att recensera spelen har sin gilla gång är vi intresserade av att veta vad för spel ni tar er an för stunden.

MIO: Memories in Orbit är ett spel jag utan att tveka skulle lägga i Metroidvania-kategorin. Genren utmärks av strider, plattformsutmaningar och utforskning av miljöer som låses upp efterhand. MIO checkar av alla dessa kriterier med råge. Du är en liten robot som vaknar upp i en dystopisk värld som visar sig vara ett bortglömt arkskepp där allting verkar döende. MIO börjar genast utforska miljöerna för att se om det går att återuppväcka skeppet och i förlängningen rädda invånarna.

Ännu en vecka närmar sig sitt slut, och trots att det är svårt att tro är vi nu halvvägs igenom januari. Än är det relativt lugnt med spelsläpp, men du liksom vi vet att det bara är en tidsfråga tills dammluckorna öppnas. Tills dess är det ett perfekt tillfälle att luta sig tillbaka och kanske plocka en titel ur den där "skämshögen" som de flesta av oss har nuförtiden.

Januari rullar på, och tro det eller ej men årets första recensionsspel har anlänt hos redaktionen. I väntan på att fler uppdrag ska trilla in sysselsätter vi oss med andra äventyr, för nog finns det gott om spännande spel att ta sig an. I vanlig ordning kommer ni att få en inblick i vad vi har för oss, och vi tar gärna emot era planer i kommentarsfältet nedan.

Skräckspel har alltid varit en genre som jag har haft ett... "svårt" förhållande till. Jag får fortfarande kalla kårar och koncentrationssvårigheter när jag spelar demoversionen av Silent Hill till ursprungliga PlayStation, flera sektioner i Half-Life (som inte ens är ett skräckspel!) fick mig att sluta spela och då ska vi inte ens tala om den gång jag var tvungen att recensera Alien: Isolation.